Komplexitetspodden leds av två nyfikna värdar. Ola och Staffan. Tillsammans guidar de lyssnaren genom avsnittets ämne med hjälp av vardagliga anekdoter. På så vis lockar de fram lyssnarens egna erfarenheter.
Gruppmarkörer är en mekanism för att upprätthålla systemets gränser och skydda dess resurser och identitet.
I hög komplexa är gruppmarkörer inte bara en kul sak, utan en funktionell nödvändighet för vara sammansatta. För att tillit och samarbete ska kunna fungera effektivt, utan att vi behöver förhandla kontrakt med alla vi möter, måste vi veta vem som spelar enligt samma regler. Markören fungerar som en snabb, icke-linjär sorteringsmekanism.
Begreppet Shibboleth kommer från en blodig berättelse i Gamla testamentet (Domarboken 12:6). Efter ett slag mellan gileaditerna och efraimiterna spärrade gileaditerna vadställena vid Jordanfloden. När en flyende efraimit försökte passera, bad vakterna honom att säga ordet shibboleth, som betyder ax eller strömfåra. Efraimiterna saknade ‘sh’-ljudet i sin dialekt och sa istället sibboleth. Det lilla felet i uttalet avslöjade dem omedelbart som fiender och ledde till att de dödades. Enligt legenden slogs 42 000 människor ihjäl på grund av ett enda fonem.
Några hållpunkter:
Kontakta oss via:
komplexitetspodden@agical.se
linkedin: @ellnestam, @staffannoteberg
Harmoniskt stök är inte bara närvaron av mångfald som skapar komplexitet, utan den dynamiska och ibland konfliktfyllda relationen mellan de olika delarna.
Den resulterande harmonin är inte ett tillstånd av lugn och samförstånd, utan ett fungerande, balanserat system som har formats av, och drar nytta av, sina interna motsättningar.
I hög komplexitet är friktion inte ineffektivitet utan en mekanism för:
Ett system som nått totalt lugn (termodynamisk jämvikt) har maximal entropi. I en organisation motsvarar det total konsensus och stillestånd. Energin för förändring är förbrukad.
Harmoniskt stök är det som håller systemet i ett tillstånd långt ifrån jämvikt (non-equilibrium). Det är bara här, i den turbulenta zonen, som system kan självorgaisera och skapa nya, högre former av ordning (som nobelpristagaren Ilya Prigogine visade). Friktionen genererar den energi som krävs för att systemet inte ska svalna och dö.
Några hållpunkter:
Kontakta oss via:
komplexitetspodden@agical.se
linkedin: @ellnestam, @staffannoteberg
I formell form är kvorum till exempel beslutsmässigheten i en styrelse – ett exakt antal som måste närvara.
Men i komplexitet är kvorum ofta ett informellt och emergent fenomen. Det är den punkt där tillräckligt många individer, genom lokala interaktioner, signalerar att de är redo för en förändring. Det får hela systemet att tippa över från utvärdering till handling.
Beslutet att flytta en hel myrkoloni fattas inte av en drottning, utan uppstår när antalet myror på en ny boplats når en viss täthet, ett kvorum. Det signalerar att platsen är tillräckligt bra för att satsa allt på.
Några hållpunkter:
Kontakta oss via:
komplexitetspodden@agical.se
linkedin: @ellnestam, @staffannoteberg
I matematik och statistik kallas symtomen för icke-ergodicitet: det faktum att ensemble-genomsnittet (hur det går för en grupp i genomsnitt – till exempel snittet i hela branschen) inte är detsamma som tids-genomsnittet (hur det går för en individ över längre tid – vårt tillväxtföretag).
Eftersom spelaren träffar den absorberande barriären (döden), kan den inte längre dra nytta av de framtida vinsterna i systemet. Tidsserien bryts. Det gör att spelarens genomsnitt över längre tid blir radikalt annorlunda än gruppens genomsnitt vid ett givet tillfälle.
Exempel:
Några hållpunkter:
Kontakta oss via:
komplexitetspodden@agical.se
linkedin: @ellnestam, @staffannoteberg
Det är skillnaden mellan att alla i en folksamling ser att Kejsaren är naken (delad kunskap, men alla är tysta av rädsla för att vara den enda som ser det) och ögonblicket då det lilla barnet skriker “Han är ju naken!” (gemensam kunskap, nu vet alla att alla andra också ser det, och fasaden kollapsar omedelbart).
I hög komplexitet är det här mekanismen som gör att Kvorum eller Tröskelpunkter kan utlösas. Utan gemensam kunskap är samordning riskabel (jag vågar inte agera för jag vet inte om du kommer att agera). Med gemensam kunskap blir samordning det rationella valet.
Några hållpunkter:
Kontakta oss via:
komplexitetspodden@agical.se
linkedin: @ellnestam, @staffannoteberg
Syftet med en tjuvgömma är inte alltid att hamstra för egen vinning, utan kan vara att skapa handlingsutrymme när det är osäkerhet och oförutsägbarhet.
Genom att etablera en informell buffert kan en spelare (en individ eller ett team) snabbt agera på oväntade hot eller möjligheter, testa radikala idéer utan att passera genom långsamma byråkratiska processer, och bevara potentiellt värdefulla lösningar som för tillfället inte passar in i den officiella strategin (Smuts).
Tjuvgömman är ett pragmatiskt verktyg för att navigera när stela regler och tröghet annars skulle kväva innovation och anpassningsförmåga.
Några hållpunkter:
Kontakta oss via:
komplexitetspodden@agical.se
linkedin: @ellnestam, @staffannoteberg
Syftet med en temporär stödstruktur är inte att ge en permanent lösning, utan att skapa en säker och strukturerad miljö där det är lätt att lära sig och utvecklas.
Stödstrukturen gör det möjligt att hantera en komplexitet som man ännu inte är redo för på egen hand. Det kritiska elementet är att strukturen är designad för att monteras ner.
Tänk på byggnadsställningar när man bygger ett nytt hus. Allteftersom kompetensen och självförtroendet växer hos individerna eller teamet, plockas stödet bort bit för bit, för att undvika att det skapar ett permanent beroende och kväver autonomi. När huset är klart behövs inte byggnadsställningarna längre.
Några hållpunkter:
Kontakta oss via:
komplexitetspodden@agical.se
linkedin: @ellnestam, @staffannoteberg
Spela på planen är en strategi som kombinerar antropologins deltagande observation med en aktiv intervention.
Det beskriver handlingen att avsiktligt bli en del av komplexiteten. Inte bara för att förstå det på djupet, utan för att aktivt förändra dess riktning och beteende inifrån.
Det står i kontrast till traditionell förändringsledning som ofta styrs utifrån eller uppifrån – baserat på observationer av produkter (fenomen).
Strategin betonar den dubbla och svåra rollen som både genuin deltagare och medveten förändringsspelare (förändringsagent).
Varaktig förändring i ett komplext system kan sällan beordras fram. Den måste växa fram ur de lokala interaktioner som formar helheten.
Några hållpunkter:
Kontakta oss via:
komplexitetspodden@agical.se
linkedin: @ellnestam, @staffannoteberg
Sammanhangsdesign i AI inkluderar systematisk och strukturerad indatadesign, informationsanrikning, betendestyrning, optimering, minneshantering, säkerhet och skyddsräcke samt en iterativ och empirisk process.
Konceptet att medvetet designa hela kontexten för en spelare (agent) för att styra mot ett önskat emergent beteende är tvärdisciplinärt. Här är några exempel utanför AI:
Några hållpunkter:
Kontakta oss via:
komplexitetspodden@agical.se
linkedin: @ellnestam, @staffannoteberg
Musikpartituret är en karta över musikens alla delar. Det är den fullständiga, samlade skriftliga representationen av ett musikverk. Syftet är att visuellt dokumentera och kommunicera alla musikaliska händelser i ett stycke, särskilt när flera instrument eller röster (stämmor) samverkar. Partituret är musikens lösning på ett universellt problem: hur man hanterar och kommunicerar komplex samtidighet.
Partitur kan också användas utanför musiken. Det har följande egenskaper:
Exempel på partitur:
Några hållpunkter:
Kontakta oss via:
komplexitetspodden@agical.se
linkedin: @ellnestam, @staffannoteberg
Meningsskapapande är en social och bakåtblickande process. Vi funderar på händelser som redan inträffat och skapar tillsammans en trovärdig berättelse för att förstå dem.
Att skapa mening kommer före beslutsfattande. Man kan inte fatta ett klokt beslut om man inte först har en gemensam uppfattning om vilken typ av situation man befinner sig i. Frågan är inte “Vad ska vi göra?”, utan “Vad är det som pågår här?”.
I en snabbt föränderlig värld är förmågan till kontinuerligt och kollektivt meningsskapande avgörande för en organisations anpassningsförmåga.
Några hållpunkter:
Kontakta oss via:
komplexitetspodden@agical.se
linkedin: @ellnestam, @staffannoteberg
Smeden tillför energi till stålet till dess att det är plastiskt, men inte bränns. Det handlar om att läsa den emergenta färgen för att agera i rätt temperaturintervall.
Stålet (en legering av järn och en låg andel kol, oftast under 2%) värms tills det blir plastiskt (formbart), ungefär som en mycket hård lera. Det är i det tillståndet smeden kan forma det med en hammare. Det sker i ett intervall som oftast ligger mellan ca 900°C och 1300°C.
Processen att hitta intervallet är en visuell bedömning (bedömning baserad på sinnesintryck, inte data). Smeden tittar på järnets glödfärg (eller värmefärg).
Det är en yrkesfärdighet som tar många år att lära sig, eftersom färgen måste bedömas i förhållande till omgivande ljus.
Några hållpunkter:
Kontakta oss via:
komplexitetspodden@agical.se
linkedin: @ellnestam, @staffannoteberg
Istället för att försöka ändra komplexitetens alla delar med brute force, letar vi efter den punkt där systemets egen dynamik skapar förändring. De här punkterna är ofta inte uppenbara och det handlar normalt inte om att justera enskilda parametrar (som budgetar), utan snarare om att ändra systemets regler, informationsflöden, eller de övergripande målen och paradigmen. Att identifiera och agera på rätt hävstångspunkt är nyckeln till effektiv transformation i komplexa miljöer.
Några hållpunkter:
Kontakta oss via:
komplexitetspodden@agical.se
linkedin: @ellnestam, @staffannoteberg
I komplexitet är extrema händelser ofta vanligare än vad våra vanliga modeller förutspår. En enskild, sällsynt händelse kan ha en oproportionerligt stor inverkan på hela systemet. Vi har en tendens att underskatta risken för det exceptionella, eftersom vi bygger våra förväntningar på en förenklad bild av verkligheten där stora avvikelser verkar nästan omöjliga.
Några hållpunkter:
Kontakta oss via:
komplexitetspodden@agical.se
linkedin: @ellnestam, @staffannoteberg
Föreställ dig ett ekosystem. Starka krafter, som rovdjurens jakt och växternas rotsystem, håller populationer i schack och binder jorden. Det skapar en igenkännbar ordningoch är systemets stabiliserande kärnkraft. Samtidigt verkar svagare, mer oförutsägbara krafter – en plötslig skogsbrand, en ny sjukdom, eller en invasiv art. Det är de som är de transformerande krafterna som bryter ner gamla strukturer och tvingar fram anpassning och ny utveckling. Ett levande system behöver båda: för mycket stabilitet leder till stagnation och oförmåga att hantera kriser, medan för mycket transformation leder till kaos och kollaps.
Några hållpunkter:
Kontakta oss via:
komplexitetspodden@agical.se
linkedin: @ellnestam, @staffannoteberg
Spontan ordning – skapat av självorganisation – är ett av de mest centrala fenomenen som uppstår ur komplexitet. Notera att det inte är en medveten strategi eller en design skapad av människor, utan en naturlig produkt av ett komplext system. Det beskriver hur ordning, mönster och funktionella strukturer kan uppstå ur kaos utan någon central styrning, plan eller extern dirigent.
Man kan skilja på de två begreppen:
Självorganisation är processen på mikronivå. Det är de mekanismer där systemets enskilda komponenter (myror, neuroner, människor) arrangerar sig själva och anpassar sitt beteende baserat på lokala interaktioner med sina närmaste grannar.
Spontan ordning är resultatet på makronivå. Det är det övergripande, stabila och ofta funktionella mönster som uppstår ur den självorganiserande processen. Fågelflockens formation är den spontana ordningen och varje fågels anpassning till sina närmaste grannar är självorganisationen.
Fenomenet är ett direkt resultat av att ett stort antal varierade komponenter interagerar lokalt och följer enkla regler, ofta drivet av återkoppling.
Några hållpunkter:
Kontakta oss via:
komplexitetspodden@agical.se
linkedin: @ellnestam, @staffannoteberg
En proxyvariabel är ett nödvändigt och ofta användbart verktyg för att kunna analysera och agera. Faran ligger i att glömma att det är just en proxy. När en mätpunkt blir ett mål slutar den ofta att vara en bra mätpunkt (Goodharts lag). Spelarna (agenterna) börjar omedvetet eller medvetet att optimera för att maximera mätvärdet, även om det sker på bekostnad av det verkliga, underliggande målet. Strategin är inte att sluta mäta, utan att alltid vara medveten om att varje mätvärde bara är en ofullkomlig representation av verkligheten.
Några hållpunkter:
Kontakta oss via:
komplexitetspodden@agical.se
linkedin: @ellnestam, @staffannoteberg
Det som avgör om något kan ha handlingskraft (agency) är förmågan att:
Förmågorna kan också beskrivas såhär:
Vem har handlingskraft (agency)?
Vem har INTE handlingskraft (agency):
Några hållpunkter:
Kontakta oss via:
komplexitetspodden@agical.se
linkedin: @ellnestam, @staffannoteberg
Fatisk kommunikation lägger till ett relationslager ovanpå all informationsöverföring och är därför en av de grundläggande faktorerna som skapar förutsättningar för social komplexitet. Till exempel:
Några hållpunkter:
Kontakta oss via:
komplexitetspodden@agical.se
linkedin: @ellnestam, @staffannoteberg
Dragningskrafter är en produkt som uppstår ur självorganisation. Det skapas och upprätthålls av den samlade handlingskraften (agency) hos individerna (spelarna/agents) i systemet. En dragningskraft kan vara ett önskvärt, högpresterande tillstånd som präglas av kohesion, där ömsesidig anpassning och samarbete är normen. Men den kan lika gärna vara ett dysfunktionellt och låst läge, som en kultur av misstro eller silomonolog, där delarna agerar isolerat från varandra. Att medvetet agera mot en stark dragningskraft kräver stor energi och medvetenhet.
Några hållpunkter:
Kontakta oss via:
komplexitetspodden@agical.se
linkedin: @ellnestam, @staffannoteberg
Begreppet bricolage myntades av den franske socialantropologen Claude Lévi-Strauss i hans bok “La Pensée sauvage” (“Det vilda tänkandet”) från 1962. Lévi-Strauss kontrasterade bricoleuren med ingenjören. Ingenjören arbetar utifrån en förutbestämd plan och skaffar sedan de specifika material och verktyg som krävs för att genomföra den. Bricoleuren, å andra sidan, utgår från en begränsad och slumpmässig uppsättning verktyg och material som redan finns till hands och improviserar fram en lösning.
Det franska ordet bricolage kommer från verbet bricoler, som betyder ungefär att pyssla eller att meka. En bricoleur är en hantverkare, fixare eller man-tager-vad-man-haver-person som är skicklig på att använda verktyg och material på nya och oortodoxa sätt för att lösa ett problem. Som strategi i komplexitet är det en improvisatorisk och pragmatisk metod som fungerar särskilt bra i miljöer präglade av resursbrist, osäkerhet och ett behov av snabba, fungerande lösningar. Ibland kallas det resursbaserad improvisation.
Några hållpunkter:
Kontakta oss via:
komplexitetspodden@agical.se
linkedin: @ellnestam, @staffannoteberg
Kännetecknande för fraktaler är självlikhet: mönstret ser likadant ut oavsett vilken skala man betraktar det på, och helheten består av mindre kopior av sig själv. Ormbunksblad, von Kochs kurva eller trummisen Jeff Porcaros groove i Totos låtar. Fraktaler finns överallt.
Några hållpunkter:
Kontakta oss via:
komplexitetspodden@agical.se
linkedin: @ellnestam, @staffannoteberg
Ordspråket Liten tuva stjälper ofta stort lass, sammafattar sprödhetskollaps i en mening. Kollapsen är ett haveri som kännetecknas av att systemet verkar stabilt och robust, men plötsligt och katastrofalt fallerar när en liten, dold brist (som ett staketproblem eller en falsk dikotomi) utsätts för stress.
Några hållpunkter:
Kontakta oss via:
komplexitetspodden@agical.se
linkedin: @ellnestam, @staffannoteberg
Anpassningsdansen är processen där två eller flera parter (företag, team, arter, teknologier) ömsesidigt påverkar och formar varandras utveckling. Det handlar inte om att enbart anpassa sig till en passiv omgivning, utan om att anpassa sig till en annan aktör som också anpassar sig.
Några hållpunkter:
Kontakta oss via:
komplexitetspodden@agical.se
linkedin: @ellnestam, @staffannoteberg
Stigberoende beskriver hur tidigare händelser och beslut, även små och till synes obetydliga, kan låsa in ett system i en specifik utvecklingsbana och få långvariga, ofta oåterkalleliga, konsekvenser. Systemet väljer inte fritt den bästa möjliga lösningen vid varje given tidpunkt, utan dess valmöjligheter är starkt begränsade av den väg det redan har färdats.
Några hållpunkter:
Kontakta oss via:
komplexitetspodden@agical.se
linkedin: @ellnestam, @staffannoteberg
Att frysa oordningen är att medvetet bevara ett tillstånd av kreativt kaos, mångfald eller osäkerhet, istället för att låta det lösas upp i en prydlig plan eller konsensus. Man gör detta när man tror att den oordnade fasen innehåller ett värde i sig—nya perspektiv, radikala idéer, högre energi—som skulle gå förlorat om man för snabbt försöker skapa ordning.
Några hållpunkter:
Kontakta oss via:
komplexitetspodden@agical.se
linkedin: @ellnestam, @staffannoteberg
Efterhandsjäv eller knew-it-all-along är tendensen att, efter att en händelse har inträffat, se den som mer förutsägbar än vad den faktiskt var innan den skedde. Man har svårt att återskapa sin tidigare osäkerhet och överskattar sin förmåga att förutsäga framtiden.
Några hållpunkter:
Kontakta oss via:
komplexitetspodden@agical.se
linkedin: @ellnestam, @staffannoteberg
Smuts kan vara en synonym till slaskhink - en ostrukturerad samlingskategori för allt som inte passar in i andra, väldefinierade kategorier. En “övrigt”-post eller en restkategori. Det kan ibland tvinga fram ett medvetet val om hur man ska hantera anomalier och avvikelser.
Några hållpunkter:
Kontakta oss via:
komplexitetspodden@agical.se
linkedin: @ellnestam, @staffannoteberg
Brus representerar de slumpmässiga, oförutsägbara och ofta meningslösa variationer som finns i all data och alla händelser i ett komplext system. Det står i motsats till signal, som är ett verkligt mönster, en trend eller en meningsfull information som man kan agera på.
Några hållpunkter:
Kontakta oss via:
komplexitetspodden@agical.se
linkedin: @ellnestam, @staffannoteberg
Små orsaker kan ha stora effekter, och sambandet mellan orsak och verkan är inte proportionerligt. Att dubbla en insatsfaktor ger inte nödvändigtvis ett dubbelt så stort resultat – det kan ge en tiofaldig ökning eller nästan ingen alls.
Några hållpunkter:
Kontakta oss via:
komplexitetspodden@agical.se
linkedin: @ellnestam, @staffannoteberg
En enskild komponent, t.ex. en cell, en person, eller en myra, interagerar vanligtvis bara med sina närmaste grannar. Inte med hela systemet på en gång. Global ordning uppstår ur dessa myriader av lokala, begränsade interaktioner.
Några hållpunkter:
Kontakta oss via:
komplexitetspodden@agical.se
linkedin: @ellnestam, @staffannoteberg
Ett system befinner sig inte i ett statiskt, oföränderligt viloläge (jämvikt). Det konstanta flödet är bränslet som driver systemets dynamik och förändring.
Några hållpunkter:
Kontakta oss via:
komplexitetspodden@agical.se
linkedin: @ellnestam, @staffannoteberg
En oordnad struktur kan upplevas som kaosartad, men det är inte nödvändigtvis negativt kaos, utan snarare en grad av slumpmässighet och icke-hierarki. Som i sin tur tillåter nya och oväntade kopplingar att uppstå.
Några hållpunkter:
Kontakta oss via:
komplexitetspodden@agical.se
linkedin: @ellnestam, @staffannoteberg
När ett system består av ett stort antal komponenter uppstår komplexitet genom talrikheten. Det kan vara spelare, myror i en stack, neuroner i en hjärna, eller individer i en population. Utan tillräckligt många delar kan de komplexa interaktionerna inte uppstå.
Några hållpunkter:
Kontakta oss via:
komplexitetspodden@agical.se
linkedin: @ellnestam, @staffannoteberg
Delar i ett system kan se olika ut, ha olika funktioner eller ha deltagit i systemet olika länge. Det kan vara människor med olika bakgrund, kugghjul av olika storlek eller träd som vuxit på en plats olika länge. När komponenterna inte är identiska, utan skiljer sig från varandra på meningsfulla sätt, då uppstår komplexitet. Utifrån mångfalden av delarna.
Några hållpunkter:
Kontakta oss via:
komplexitetspodden@agical.se
linkedin: @ellnestam, @staffannoteberg
Återkoppling kan vara vara positiv eller negativ. Positiv återkoppling förstärker en effekt, t.ex. en snöbollseffekt. Negativ återkommpling dämpar eller stabiliserar, t.ex. en termostat. Återkopplingsloopar är avgörande för hur system utvecklas över tid.
Några hållpunkter:
Kontakta oss via:
komplexitetspodden@agical.se
linkedin: @ellnestam, @staffannoteberg
För en fågel i en flock kan reglerna vara:
Kombinationen när dessa enkla regler följs av tusentals individer skapar det komplexa och vackra flockbeteendet.
Några hållpunkter:
Kontakta oss via:
komplexitetspodden@agical.se
linkedin: @ellnestam, @staffannoteberg