Musikpartituret är en karta över musikens alla delar. Det är den fullständiga, samlade skriftliga representationen av ett musikverk. Syftet är att visuellt dokumentera och kommunicera alla musikaliska händelser i ett stycke, särskilt när flera instrument eller röster (stämmor) samverkar. Partituret är musikens lösning på ett universellt problem: hur man hanterar och kommunicerar komplex samtidighet.

Partitur kan också användas utanför musiken. Det har följande egenskaper:

• Ett partitur beskriver visuellt en komplex (talrikhet, ojämvikt, oordning, återkoppling, mångfald etc) process
• Ett partitur beskriver hur olika spelare (agenter) agerar
• Ett partitur beskriver när eller i vilken ordning spelarna agerar
• Ett partitur beskriver en process som är tänkt att kunna återskapas

Exempel på partitur:

• Filmmanus (Shooting script)
• Körschema (Cue Sheet/Run Sheet) för teater och live-tv
• Dansnotation
• Gantt-schema
• Simbanediagram
• Flödesdiagram
• Scrum Guide
• Fotbollsövningar med x, o och pilar av olika typ

Några hållpunkter:

• 01:30 - Gemensamma produktlanseringar är en form av partitur
• 10:42 - Teknikstrul är konferensens fiende nummer 1 –Ola
• 20:20 - Mormor klarar sig utan partitur

Kontakta oss via:

komplexitetspodden@agical.se
linkedin: @ellnestam, @staffannoteberg

Meningsskapapande är en social och bakåtblickande process. Vi funderar på händelser som redan inträffat och skapar tillsammans en trovärdig berättelse för att förstå dem.

Att skapa mening kommer före beslutsfattande. Man kan inte fatta ett klokt beslut om man inte först har en gemensam uppfattning om vilken typ av situation man befinner sig i. Frågan är inte “Vad ska vi göra?”, utan “Vad är det som pågår här?”.

I en snabbt föränderlig värld är förmågan till kontinuerligt och kollektivt meningsskapande avgörande för en organisations anpassningsförmåga.

Några hållpunkter:

• 11:45 - … då springer folk bara runt i korridorer –Ola
• 15:15 - Ibland funkar det inte att kopiera tidigare mönster
• 20:51 - Gamification kan leda till suboptimeringar – Staffan

Kontakta oss via:

komplexitetspodden@agical.se
linkedin: @ellnestam, @staffannoteberg

Smeden tillför energi till stålet till dess att det är plastiskt, men inte bränns. Det handlar om att läsa den emergenta färgen för att agera i rätt temperaturintervall.

Stålet (en legering av järn och en låg andel kol, oftast under 2%) värms tills det blir plastiskt (formbart), ungefär som en mycket hård lera. Det är i det tillståndet smeden kan forma det med en hammare. Det sker i ett intervall som oftast ligger mellan ca 900°C och 1300°C.

• Den undre gränsen: Om man smider stålet när det är för kallt (t.ex. under en mörkröd glödfärg, ca 700°C) kallas det att smida kallt. Det skapar spänningar i materialet och kan leda till sprickor.
• Den övre gränsen: Om stålet (järn med kol) blir för varmt, nära smältpunkten, börjar det bokstavligen brinna. På fackspråk kallas det att bränna stålet. Kolet och andra legeringsämnen oxiderar, och metallens kornstruktur förstörs permanent. Ett bränt stål är skört och oanvändbart. Man ser att det sprutar gnistor som liknar tomtebloss från ämnet. Den allra högsta smidbara temperaturen, precis innan det händer, kallas ibland värmtemperatur (eftersom det är då man kan vällsmida, dvs. foga samman två delar).

Processen att hitta intervallet är en visuell bedömning (bedömning baserad på sinnesintryck, inte data). Smeden tittar på järnets glödfärg (eller värmefärg).

Det är en yrkesfärdighet som tar många år att lära sig, eftersom färgen måste bedömas i förhållande till omgivande ljus.

• Mörkröd: För kallt för de flesta smidesoperationer.
• Körsbärsröd till ljusorange: Ett bra allmänt arbetsområde för smide.
• Ljusgul till nästan vit: Mycket hett, nära värmtemperatur och farligt nära att bränna stålet.

Några hållpunkter:

• 04:20 - Undvik lynchmobbstämning
• 15:15 - Ali tar inte instruktioner –Ola
• 17:15 - Den proximala utvecklingszonen rör sig –Staffan

Kontakta oss via:

komplexitetspodden@agical.se
linkedin: @ellnestam, @staffannoteberg

Istället för att försöka ändra komplexitetens alla delar med brute force, letar vi efter den punkt där systemets egen dynamik skapar förändring. De här punkterna är ofta inte uppenbara och det handlar normalt inte om att justera enskilda parametrar (som budgetar), utan snarare om att ändra systemets regler, informationsflöden, eller de övergripande målen och paradigmen. Att identifiera och agera på rätt hävstångspunkt är nyckeln till effektiv transformation i komplexa miljöer.

Några hållpunkter:

• 03:03 - Juan Carlos är en spak som förändrar –Staffan
• 11:29 - Ett sätt att undvika tvättkorgsproblematiken beskrivs
• 20:23 - Mål är som bäst när de beskriver framtiden

Kontakta oss via:

komplexitetspodden@agical.se
linkedin: @ellnestam, @staffannoteberg

I komplexitet är extrema händelser ofta vanligare än vad våra vanliga modeller förutspår. En enskild, sällsynt händelse kan ha en oproportionerligt stor inverkan på hela systemet. Vi har en tendens att underskatta risken för det exceptionella, eftersom vi bygger våra förväntningar på en förenklad bild av verkligheten där stora avvikelser verkar nästan omöjliga.

Några hållpunkter:

• 05:23 - “Ganska få träffas av en asteroid” – Staffan
• 14:59 - Köpte Ola en biljettförsäkring?
• 22:03 - Att Elon kliver in i rummet är troligare än Ingvar

Kontakta oss via:

komplexitetspodden@agical.se
linkedin: @ellnestam, @staffannoteberg

Föreställ dig ett ekosystem. Starka krafter, som rovdjurens jakt och växternas rotsystem, håller populationer i schack och binder jorden. Det skapar en igenkännbar ordningoch är systemets stabiliserande kärnkraft. Samtidigt verkar svagare, mer oförutsägbara krafter – en plötslig skogsbrand, en ny sjukdom, eller en invasiv art. Det är de som är de transformerande krafterna som bryter ner gamla strukturer och tvingar fram anpassning och ny utveckling. Ett levande system behöver båda: för mycket stabilitet leder till stagnation och oförmåga att hantera kriser, medan för mycket transformation leder till kaos och kollaps.

Några hållpunkter:

• 05:30 - Ingen kan spela en baklängesslinga på gitarr –Ola
• 14:05 - Area 51 förs på tal
• 21:03 - Myror har visst change advisory boards … –Staffan

Kontakta oss via:

komplexitetspodden@agical.se
linkedin: @ellnestam, @staffannoteberg

Spontan ordning – skapat av självorganisation – är ett av de mest centrala fenomenen som uppstår ur komplexitet. Notera att det inte är en medveten strategi eller en design skapad av människor, utan en naturlig produkt av ett komplext system. Det beskriver hur ordning, mönster och funktionella strukturer kan uppstå ur kaos utan någon central styrning, plan eller extern dirigent.

Man kan skilja på de två begreppen:

• Självorganisation är processen på mikronivå. Det är de mekanismer där systemets enskilda komponenter (myror, neuroner, människor) arrangerar sig själva och anpassar sitt beteende baserat på lokala interaktioner med sina närmaste grannar.

• Spontan ordning är resultatet på makronivå. Det är det övergripande, stabila och ofta funktionella mönster som uppstår ur den självorganiserande processen. Fågelflockens formation är den spontana ordningen och varje fågels anpassning till sina närmaste grannar är självorganisationen.

Fenomenet är ett direkt resultat av att ett stort antal varierade komponenter interagerar lokalt och följer enkla regler, ofta drivet av återkoppling.

Några hållpunkter:

• 3:53 - Myror använder inte Gallup-undersökningar
• 9:30 - Biljettkontrollanter orsakar köer, och spontan ordning
• 16:40 - Svenskan uppfanns inte av en enskild person – Ola

Kontakta oss via:

komplexitetspodden@agical.se
linkedin: @ellnestam, @staffannoteberg

En proxyvariabel är ett nödvändigt och ofta användbart verktyg för att kunna analysera och agera. Faran ligger i att glömma att det är just en proxy. När en mätpunkt blir ett mål slutar den ofta att vara en bra mätpunkt (Goodharts lag). Spelarna (agenterna) börjar omedvetet eller medvetet att optimera för att maximera mätvärdet, även om det sker på bekostnad av det verkliga, underliggande målet. Strategin är inte att sluta mäta, utan att alltid vara medveten om att varje mätvärde bara är en ofullkomlig representation av verkligheten.

Några hållpunkter:

• 04:50 - Komplexitet luktar och smakar inte
• 10:30 - Har du inte ätit på ALLA pizzerior får du inte sätta betyg – Ola
• 19:02 - Staffan berättar att random snubbar från Kornhamnstorgs inte alltid funkar

Kontakta oss via:

komplexitetspodden@agical.se
linkedin: @ellnestam, @staffannoteberg

Det som avgör om något kan ha handlingskraft (agency) är förmågan att:

• Interagera med sin omgivning (som kan inkludera andra spelare).
• Processa information från den omgivningen.
• Agera självständigt baserat på den informationen och sina egna (ofta enkla) regler eller mål.

Förmågorna kan också beskrivas såhär:

• Autonomi: Förmågan att agera utan central styrning.
• Proaktivitet: Förmågan att själv initiera handlingar för att uppnå interna mål.
• Reaktivitet: Förmågan att uppfatta och reagera på förändringar i sin omgivning och på andra spelares agerande.
• Anpassningsförmåga: Förmågan att lära av erfarenheter och förändra sitt beteende över tid.

Vem har handlingskraft (agency)?

• Personer: Detta är det mest klassiska och intuitiva exemplet. Individer har avsikter, mål, reagerar på sin omgivning och anpassar sitt beteende.
• Organisationer och grupper: Ett företag på en marknad, ett fotbollslag på planen eller till och med en nation kan ses som en “makro-spelare”. De har kollektiva mål, agerar som en enhet i sin miljö och anpassar sina strategier.
• Djur: En myra i en myrstack, en fågel i en flock eller en fisk i ett stim. Varje enskilt djur följer relativt enkla regler men agerar som en autonom spelare, och deras samlade interaktioner skapar ett komplext, självorganiserande beteende.
• Teknologiska spelare (AI/Algoritmer): En självkörande bil i trafiken, en handelsalgoritm på börsen eller en smart termostat i ett hem. Dessa är designade för att självständigt samla in data, fatta beslut och agera utan direkt mänsklig inblandning i varje steg.
• Biologiska enheter: Celler i din kropp, särskilt immunceller, agerar som spelare (agenter). De patrullerar, identifierar hot och agerar för att skydda systemet (kroppen). Även enskilda neuroner i hjärnan kan ses som spelare vars samspel ger upphov till medvetande och tankar.

Vem har INTE handlingskraft (agency):

• Handlingar och Beteenden: En handling eller ett beteende är resultatet eller uttrycket av handlingskraft (agency), inte källan till den. En handling kan inte självständigt besluta sig för att utföra en ny handling. Det är spelaren (agenten) bakom handlingen som har handlingskraft.
• Idéer: En idé (som en mem, en ideologi eller en innovation) har inte handlingskraft i sig själv – den kan inte “agera” på egen hand. Däremot kan en idé vara en oerhört kraftfull drivkraft som påverkar och formar spelares (agenters) beteende. Idén behöver en värd (en person, en grupp) för att spridas och få effekt. Man kan säga att idén influerar handlingskraft, men den har inte handlingskraft.

Några hållpunkter:

• 06:55 - Bob vågar inte prata med Alice – Staffan
• 15:59 - Ola anser att tyskar älskar regler
• 17:30 - Ställ dig sist i kön funkar inte alltid

Kontakta oss via:

komplexitetspodden@agical.se
linkedin: @ellnestam, @staffannoteberg

Fatisk kommunikation lägger till ett relationslager ovanpå all informationsöverföring och är därför en av de grundläggande faktorerna som skapar förutsättningar för social komplexitet. Till exempel:

• Den bygger och underhåller nätverket: Fatisk kommunikation (småprat, hälsningar) bygger och underhåller det sociala nätverket. Detta nätverk av relationer är en absolut förutsättning för att ett komplext socialt system ska kunna existera. Utan de band som fatisk kommunikation skapar, skulle systemet bara bestå av isolerade individer. Komplexa produkter som tillit och spontan ordning skulle inte kunna uppstå.
• Möjliggör interaktioner: Den är mekanismen bakom många av de lokala interaktioner som är en annan central faktor. De myriader av små, sociala utbyten är det som väver samman systemet och gör att global ordning uppstår.
• Driver återkoppling: Varje fatisk handling, som en hälsning, skapar en omedelbar återkopplingsloop när den besvaras. Den här konstanta strömmen av social feedback kalibrerar och stabiliserar de relationer som komplexiteten vilar på.
• Den skapar och förstärker implicita normer: Fatisk kommunikation är starkt kultur- och sammanhangsberoende. Att veta vilka fraser som är lämpliga, vilken nivå av entusiasm som förväntas och när man ska prata eller vara tyst är avgörande för social kompetens. Ofta outtalade regler och normer lägger på ett lager av komplexitet för att navigera i sociala sammanhang. En felaktig fatisk handling kan leda till missförstånd eller sociala sanktioner. Det enkla småpratet är kopplat till systemets djupa regelverk.
• Den ökar tvetydigheten och tolkningsutrymmet: Eftersom betydelsen i fatisk kommunikation är implicit snarare än explicit, ökar risken för feltolkningar. En fråga som “Hur mår du?” kan, beroende på tonfall, situation och tidigare relation, tolkas som allt från en ren artighetsfras till en genuin invit till ett djupt samtal. Den här inneboende tvetydigheten är en kärnkomponent i komplexa system, där orsak och verkan är ickelinjära och där små variationer i initiala förhållanden kan leda till helt olika utfall.
• Den möjliggör framväxten av förtroende och gruppidentitet: De stabila sociala relationer som fatisk kommunikation skapar är grunden för framväxten (emergence) av kollektiva fenomen som förtroende, samarbete och gruppidentitet. Egenskaperna finns inte i enskilda individer, utan uppstår ur dynamiken i deras interaktioner. Genom att kontinuerligt signalera samhörighet och välvilja bygger fatisk kommunikation den psykologiska tryggheten som är nödvändig för att komplexa sociala strukturer ska kunna fungera och utvecklas.

Några hållpunkter:

• 04:30 - Kan vi slippa kontrollfrågor på en innebandyplan?
• 08:15 - “I Finland heter det bara pinne …” – Ola
• 17:30 - Fatiskt kommunikation bygger informationsvägar.

Kontakta oss via:

komplexitetspodden@agical.se
linkedin: @ellnestam, @staffannoteberg

Dragningskrafter är en produkt som uppstår ur självorganisation. Det skapas och upprätthålls av den samlade handlingskraften (agency) hos individerna (spelarna/agents) i systemet. En dragningskraft kan vara ett önskvärt, högpresterande tillstånd som präglas av kohesion, där ömsesidig anpassning och samarbete är normen. Men den kan lika gärna vara ett dysfunktionellt och låst läge, som en kultur av misstro eller silomonolog, där delarna agerar isolerat från varandra. Att medvetet agera mot en stark dragningskraft kräver stor energi och medvetenhet.

Några hållpunkter:

• 06:30 - Felen stirrade honom i ansiktet
• 13:50 - Att skylla ifrån sig
• 20:40 - Så har vi alltid gjort-mentaliteten

Kontakta oss via:

komplexitetspodden@agical.se
linkedin: @ellnestam, @staffannoteberg

Begreppet bricolage myntades av den franske socialantropologen Claude Lévi-Strauss i hans bok “La Pensée sauvage” (“Det vilda tänkandet”) från 1962. Lévi-Strauss kontrasterade bricoleuren med ingenjören. Ingenjören arbetar utifrån en förutbestämd plan och skaffar sedan de specifika material och verktyg som krävs för att genomföra den. Bricoleuren, å andra sidan, utgår från en begränsad och slumpmässig uppsättning verktyg och material som redan finns till hands och improviserar fram en lösning.

Det franska ordet bricolage kommer från verbet bricoler, som betyder ungefär att pyssla eller att meka. En bricoleur är en hantverkare, fixare eller man-tager-vad-man-haver-person som är skicklig på att använda verktyg och material på nya och oortodoxa sätt för att lösa ett problem. Som strategi i komplexitet är det en improvisatorisk och pragmatisk metod som fungerar särskilt bra i miljöer präglade av resursbrist, osäkerhet och ett behov av snabba, fungerande lösningar. Ibland kallas det resursbaserad improvisation.

Några hållpunkter:

• 03:58 - Varför hade han ett skotskt namn?
• 14:20 - Huset du trodde var övergivet är bebott … vad gör du?
• 20:15 - Nu tänker du som en ingenjör – Staffan

Kontakta oss via:

komplexitetspodden@agical.se
linkedin: @ellnestam, @staffannoteberg

Kännetecknande för fraktaler är självlikhet: mönstret ser likadant ut oavsett vilken skala man betraktar det på, och helheten består av mindre kopior av sig själv. Ormbunksblad, von Kochs kurva eller trummisen Jeff Porcaros groove i Totos låtar. Fraktaler finns överallt.

Några hållpunkter:

• 03:40 - Finns det ett central Salt Lake City
• 13:00 - komplexitet beror på många saker – Staffan
• 21:25 - Så skapas arbetstillfällen inom matematiken

Kontakta oss via:

komplexitetspodden@agical.se
linkedin: @ellnestam, @staffannoteberg

Ordspråket Liten tuva stjälper ofta stort lass, sammafattar sprödhetskollaps i en mening. Kollapsen är ett haveri som kännetecknas av att systemet verkar stabilt och robust, men plötsligt och katastrofalt fallerar när en liten, dold brist (som ett staketproblem eller en falsk dikotomi) utsätts för stress.

Några hållpunkter:

• 03:01 - De här är riktigt robusta och kostar bara 99kr –Staffan
• 13:03 - Vi måste gå till botten med Doktorshatten –Ola
• 16:50 - Om 80% av Svergies befolkning dör påverkas BNP –Ola

Kontakta oss via:

komplexitetspodden@agical.se
linkedin: @ellnestam, @staffannoteberg

Anpassningsdansen är processen där två eller flera parter (företag, team, arter, teknologier) ömsesidigt påverkar och formar varandras utveckling. Det handlar inte om att enbart anpassa sig till en passiv omgivning, utan om att anpassa sig till en annan aktör som också anpassar sig.

Några hållpunkter:

• 05:08 - Kebabstockholm blev sig aldrig likt efter det.
• 14:15 - Finns det backhoppare i Rinkeby?
• 17:10 - Får vi locka med gratis leverans?

Kontakta oss via:

komplexitetspodden@agical.se
linkedin: @ellnestam, @staffannoteberg

Stigberoende beskriver hur tidigare händelser och beslut, även små och till synes obetydliga, kan låsa in ett system i en specifik utvecklingsbana och få långvariga, ofta oåterkalleliga, konsekvenser. Systemet väljer inte fritt den bästa möjliga lösningen vid varje given tidpunkt, utan dess valmöjligheter är starkt begränsade av den väg det redan har färdats.

Några hållpunkter:

• 01:40 - Kan franska revolutionen hända två gånger?
• 09:45 - “Han ville döpa spelet till hobby …” –Staffan
• 19:20 - Staffan erkänner att han är normativ

Kontakta oss via:

komplexitetspodden@agical.se
linkedin: @ellnestam, @staffannoteberg

Att frysa oordningen är att medvetet bevara ett tillstånd av kreativt kaos, mångfald eller osäkerhet, istället för att låta det lösas upp i en prydlig plan eller konsensus. Man gör detta när man tror att den oordnade fasen innehåller ett värde i sig—nya perspektiv, radikala idéer, högre energi—som skulle gå förlorat om man för snabbt försöker skapa ordning.

Några hållpunkter:

• 08:01 - Har du testat med 20 stolar? – Staffan
• 13:40 - Använd parallell utveckling för att våga slänga prototyper
• 18:03 - Ola hittar tokiga saker på loppis

Kontakta oss via:

komplexitetspodden@agical.se
linkedin: @ellnestam, @staffannoteberg

Efterhandsjäv eller knew-it-all-along är tendensen att, efter att en händelse har inträffat, se den som mer förutsägbar än vad den faktiskt var innan den skedde. Man har svårt att återskapa sin tidigare osäkerhet och överskattar sin förmåga att förutsäga framtiden.

Några hållpunkter:

• 02:39 - “Han sprang ut och köpte en TV” –Ola
• 09:12 - “En talande strumpa” –Staffan
• 19:13 - “Pang!!! säger det bara” –Ola

Kontakta oss via:

komplexitetspodden@agical.se
linkedin: @ellnestam, @staffannoteberg

Smuts kan vara en synonym till slaskhink - en ostrukturerad samlingskategori för allt som inte passar in i andra, väldefinierade kategorier. En “övrigt”-post eller en restkategori. Det kan ibland tvinga fram ett medvetet val om hur man ska hantera anomalier och avvikelser.

Några hållpunkter:

• 04:01: “Det enda de har gemensamt är att de inte är växter, djur eller svampar …”
• 09:30: En alternativ karaktär som delar sin skattkista med alla
• 19:53: Ola berättar om tvetydiga tecken i affärssystemet

Kontakta oss via:

komplexitetspodden@agical.se
linkedin: @ellnestam, @staffannoteberg

Brus representerar de slumpmässiga, oförutsägbara och ofta meningslösa variationer som finns i all data och alla händelser i ett komplext system. Det står i motsats till signal, som är ett verkligt mönster, en trend eller en meningsfull information som man kan agera på.

Några hållpunkter:

• 04:20 - “Anställ Douglas …”
• 09:50 - Nyfiken sommarpersonal både hjälper och stjälper
• 17:10 - System kan kollapsa under regeltyngden

Kontakta oss via:

komplexitetspodden@agical.se
linkedin: @ellnestam, @staffannoteberg

Små orsaker kan ha stora effekter, och sambandet mellan orsak och verkan är inte proportionerligt. Att dubbla en insatsfaktor ger inte nödvändigtvis ett dubbelt så stort resultat – det kan ge en tiofaldig ökning eller nästan ingen alls.

Några hållpunkter:

• 01:40 - Paretoprincipen gör entré
• 06:28 - Ola minns ett presidentval
• 13:40 - “Inte fejkgammalt, utan riktigt gammalt …” –Staffan

Kontakta oss via:

komplexitetspodden@agical.se
linkedin: @ellnestam, @staffannoteberg

En enskild komponent, t.ex. en cell, en person, eller en myra, interagerar vanligtvis bara med sina närmaste grannar. Inte med hela systemet på en gång. Global ordning uppstår ur dessa myriader av lokala, begränsade interaktioner.

Några hållpunkter:

• 06:14 - Hur var det nu med aporna och bananerna?
• 15:40 - “Människor är väldigt normativa” – Staffan
• 21:35 - “Rör er som en tårta” – Ola

Kontakta oss via:

komplexitetspodden@agical.se
linkedin: @ellnestam, @staffannoteberg

Ett system befinner sig inte i ett statiskt, oföränderligt viloläge (jämvikt). Det konstanta flödet är bränslet som driver systemets dynamik och förändring.

Några hållpunkter:

• 02:50 - “Information ska kopieras från en hjärna …” –Staffan
• 09:05 - “Varför får inte jag spela?” – Siri
• 15:50 - Variation behövs för att nya situationer ska uppstå

Kontakta oss via:

komplexitetspodden@agical.se
linkedin: @ellnestam, @staffannoteberg

En oordnad struktur kan upplevas som kaosartad, men det är inte nödvändigtvis negativt kaos, utan snarare en grad av slumpmässighet och icke-hierarki. Som i sin tur tillåter nya och oväntade kopplingar att uppstå.

Några hållpunkter:

• 03:15 - Triggas du av Carl Orff?
• 12:04 - “Databaser är kassaskåp för information …” – Ola
• 21:30 - Sortera en kortlek på 52! sätt.

Kontakta oss via:

komplexitetspodden@agical.se
linkedin: @ellnestam, @staffannoteberg

När ett system består av ett stort antal komponenter uppstår komplexitet genom talrikheten. Det kan vara spelare, myror i en stack, neuroner i en hjärna, eller individer i en population. Utan tillräckligt många delar kan de komplexa interaktionerna inte uppstå.

Några hållpunkter:

• 04:10 - Lönar det sig att ha många saker?
• 14:01 - Ska du ändra på saker måste alla ändra sig samtidigt …
• 19:20 - Staffan förordar informella experiment

Kontakta oss via:

komplexitetspodden@agical.se
linkedin: @ellnestam, @staffannoteberg

Delar i ett system kan se olika ut, ha olika funktioner eller ha deltagit i systemet olika länge. Det kan vara människor med olika bakgrund, kugghjul av olika storlek eller träd som vuxit på en plats olika länge. När komponenterna inte är identiska, utan skiljer sig från varandra på meningsfulla sätt, då uppstår komplexitet. Utifrån mångfalden av delarna.

Några hållpunkter:

• 02:10 - “Vill du ha underbiten, eller överbiten?”
• 08:50 - “Vissa bin har jättelånga tungor …” – Staffan
• 15:30 - Ola avslöjar “Fotbollen behöver målgörare”
• 22:51 - Ska vaktmästar-teamet köra Agile?

Kontakta oss via:

komplexitetspodden@agical.se
linkedin: @ellnestam, @staffannoteberg

Återkoppling kan vara vara positiv eller negativ. Positiv återkoppling förstärker en effekt, t.ex. en snöbollseffekt. Negativ återkommpling dämpar eller stabiliserar, t.ex. en termostat. Återkopplingsloopar är avgörande för hur system utvecklas över tid.

Några hållpunkter:

• 02:30 - En häst hjälper Staffan att bli en bättre bilförare
• 09:00 - Lodjur gillar harar
• 13:30 - “Ola, telefonen ligger nog i coach-båset”
• 21:33 - Staffan upplyser “Agerar du på allt blir du aldrig klar …”

Kontakta oss via:

komplexitetspodden@agical.se
linkedin: @ellnestam, @staffannoteberg

För en fågel i en flock kan reglerna vara:

• Kollidera inte med dina grannar.
• Håll samma hastighet som dina grannar.
• Styr mot den genomsnittliga positionen för dina grannar.

Kombinationen när dessa enkla regler följs av tusentals individer skapar det komplexa och vackra flockbeteendet.

Några hållpunkter:

• 05:20 - Det tar Ola en halv middag att komma på enkla regler
• 10:30 - Staffan berättar om den bästa boken han läst
• 17:00 - Ola tar fram en lapp med regler
• 22:00 - “Det var en siffra”, “Klickbete alltså” – Staffan

Kontakta oss via:

komplexitetspodden@agical.se
linkedin: @ellnestam, @staffannoteberg